Åh, det här om att vara gravid är inte en dans på rosor. Alla som påstår att det är så underbart att vara gravid, släng er i väggen! Ni finns inte på riktigt. Eller ni kan i alla fall inte finnas. 
Hur kul är det då med ticks i magen jämt och ständigt? 
Hur kul är det med att aldrig kunna röra sig som man vill, 
alla påpekar hur du ska äta, 
hur du ska gå, 
hur du ska motionera, 
hur du ska sitta, 
hur du ska stå? 
Du har en evig klåda på magen framförallt. 
Du kan inte välja vilka kläder du vill ha på dig utan att pengarna rusar iväg. 
Det är en enda stressig vardag. 
En del säger att du ska fixa saker i tid medans andra påpekar att det ger otur och allt kan hända. 
Ena dagen tycker folk du är jättegullig med magen medans man är pest och pina en annan dag för att du är på tjocken.
Du kan även hamna i depression, som inte alla gånger är det roligaste.
Foglossning, det är svårt att begripa att en människa kan ha så fruktansvärt ont på ett ställe du aldrig har ont på i vanliga fall. Ingen som inte är gravid, i varje fall aldrig haft foglossning verkar alls förstå sig på detta. "Du måste röra på dig för att det ska försvinna". Och andra ställen står det: "Överansträng dig inte om du har foglossning, det kan förvärra."
Jag tror jag lyssnar hellre på dem som faktist haft foglossning och böcker/sidor som skriver om detta än om vad klasskompisar har hört vad som KAN vara bra.

Ändå trots detta h-vete med graviditeten så kan jag faktist medge att när man ligger på kvällarna i sängen och ska somna och bebisen ger sina godnatt-sparkar så kan man tycka det är riktigt mysigt.